Bloggaren har lyssnat på musik i alla sina dagar. I ungdomsåren var tekniken av det grövre slaget. Det fanns bandspelare med stora magnetbandsrullar och skivspelare för LP-skivor. Hemskt! Tunga, klumpiga grejer. Skral ljudkvalitet, om man inte satsade en mindre förmögenhet på utrustningen.

Idag är speciellt skivorna tydligen värdefulla bland samlare och vinylentusiaster. Det är bra med olika intressen och samlarobjekt. Jag förstår ändå inte att man kan fascineras av de gamla plattorna. När man spelade dem var det ett evigt knäppande och knastrande. Plast är ett mjukt material, som lätt repas. Skivorna fick en skrovlig yta efter någon enstaka spelning. I vår torra inomhusluft blev de statiskt laddade, vilket ledde till ännu mera knäppande och knaster.

Det märkligaste jag hört i frågan är argumentet att knastret ”skapar stämning”! Bloggaren vill minsann höra musiken och bara musiken.

Nej, tacka vet jag de modernare grunkorna, cd-skivor, ipods och annat digitalt. Nu är ljudåtergivningen ren och klar. Man hör det man ska och inte störningarna. Dessutom kostar tekniken inte så farligt mycket. Till och med enkla hörlurar ger en bra ljudåtergivning. Det är min åsikt. Uttalad med respekt för andra förstås!

Annonser