Livet krånglar ofta till det för oss. När det sker har vi en tendens att skylla ifrån oss. Somliga mer, andra mindre. Ofta beskylls ungdomen för att syssla med detta Hm!

Minns ett roande exempel. Det har dessutom med fysik att göra.

Åkte med en av skärgårdsfärjorna mellan två åländska öar. Färjans förparti bildade en rätt så brant lutande uppförsbacke mot landgången. När vi närmade oss land, satte jag mig i bilen och väntade. Det gjorde de andra resenärerna med. Plötsligt började bilen till vänster rulla bakåt och rammade följande bil i kön. Den rullande bilisten steg ut, röd i ansiktet och pekade på bloggaren! ”Det är hans fel” tjöt han. ”Jag tyckte att det var han som körde framåt. Hur kunde jag veta att min bil rullade då?”. Var personen en ungdom? Nej! Han var uppskattningsvis 35 – 40 år gambel. Nog kan vuxet folk också skylla ifrån sig!

Det må vara hur det var, men här hade vi ett fint exempel på så kallad relativ rörelse! Det kan vara svårt att avgöra vem som rör sig och vem som står stilla, och i så fall i förhållande till vad?

Tur att fallet inte gick till någon rättsinstans. Jag har hört anekdoter där domarnas kunskaper i fysik inte är de bästa. Jag kunde kanske sjutton också ha blivit ersättningsskyldig?

Annonser