Sådär. Semestervecka nr 1 är avklarad. En vecka på Cypern. 4 damer och en bloggare. Fru, dotter och två dotterdöttrar deltog.

Vi bodde i ett hotellkomplex med namnet Aliathon Village. Ska i ett par omgångar rapportera om detta. Idag tar vi det med de övriga hotellgästerna. Ca 90 % av dessa var britter. Alla kategorier var närvarande. Somliga var typ fotbollshuliganer, andra snackade som damerna med hög midja i diverse Jane Ayre-filmatiseringar. Ett par incidenter måste man bara ta fram.

Bloggaren låg och flöt i poolen en varm eftermiddag. Plötsligt exploderade friden. Det var ett brittiskt magplask! När vågorna lade sig, stack ett fräknigt och rödhårigt tonårshuvud upp bland efterdyningarna. ”Fåck, wher’s mi haat?”, sa han. Bloggaren såg sig omkring och jo, lite längre bort guppade Union Jack på en vågtopp. ”Perhaps over there?”, sa man. ”Yee, thanks mate!” sa ynglingen, varefter han satte flaggan på huvudet och hundsimmade mot kommande äventyr.

En annan intressant britt var lilla George (tror han hette så). Han var däromkring 5 år gammal. Föräldrarna tog väl hand om George. I barnbassängen, där vattnet knappt nådde upp till hans knän, promenerade han försiktigt fram iförd helsimkostym från fötter upp till halsen, flytväst, luftkuddar på armarna, en röd simring och högst upp en mössa modell främlingslegionen, med skärm framtill och teaterridå där bak. Han hade lite svårt att komma i kontakt med vattnet, men i alla fall…

George skulle också prova på vattenrutschbanan. Samma gällde barnbarnen S och T. George åkte först, men utrustningen bromsade en del. Nästa i tur var S (3 år). Hon åkte ner i racertakt med fötterna före. George körde hon förbi en en snäv ytterkurva. Det satte honom i spin, simring och allt. Sedan kom T (6 år). Tjong sade det och George var inklämd mellan två tuffa flickor från norr resten av resan. Om 15 år kan han tänkas tycka att det här är trevligt och spännande, men det gjorde han inte nu. Han stortjöt. Skräcken för vikingar sitter i de brittiska generna tydligen.

Våra brittiska vänner har en sak gemensam. De är artiga! Åtminstone i nyktert tillstånd. T.o.m. barnen som bumpar till en i bassängen, ber artigt om ursäkt. Det gillar bloggaren. Återkommer om detta senare.

Fin semester!

Annonser