Skolårets början kryper på. Vi lärare kan bekanta oss med livets realiteter via våra datorer, redan innan vi haft våra planeringsdagar. Samhället sparar. I många krävande och teoretiska kurser blir gruppstorlekarna enorma. Vi kan råka ut för kurser i lång matematik och fysik med 30+ elever! Gäller givetvis andra ämnen med, men bloggaren hinner inte kolla upp allt på stubinen.

Det är rätt så klart att sådana gruppstorlekar är illa! Hur sjutton ska man upprätthålla en vettig kontakt med eleverna? Man har ju problem med att lära sig deras namn!

Vems är felet? Det går förstås inte att precisera. När pengarna tryter, måste skolledningen göra drastiska beslut. Är det beslutsfattarna i landet som är skyldiga? I högre grad i så fall, men inte heller de kan bara sisådär trolla bort ekonomiska realiteter.

Ändå är det uppenbart, att den ungdom vi satsar på idag, är de människor vi måste lita på som ledare och stöd i framtiden! Skapar vi problem nu, blir det bara värre om några tiotal år. Dessutom är ju våra barn och unga den viktigaste resursen vi har. Märkligt!

Som tur är finns det elever som tar det med ro och t.o.m. humor. En av fysikerflickorna sade för något år sedan att jag borde vänta på den dagen då gruppstorleken går upp i 40 st. Då kan jag ju titulera mig Ali Baba…

Annonser