Knappt han man publicera förra inlägget om godtyckliga beslut fattade av personer med lite makt, innan det dök upp en förfrågan om exemplifiering. Ok. För att inte förolämpa någon på hemmaplan, tar vi ett exempel från ett annat EU-lan, Italien.

Var för en längre tid sedan där på semester. Hade en bunt gamla Liresedlar med i packningen. Gick till banken för att kolla om man kunde växla dem till euro. Nej. Men det går vid den och den banken, sa man. Sökte upp banken ifråga.

Framförde mitt ärende. Kassören glodde skitigt på bloggaren och hivade bunt papper ut genom sin lilla lucka, som var hans kontakt med verkliga världen.

Fyll i de här, sa han. Lämna sedan in dem till honom där borta.

Bloggaren räknade sidorna. Vill minnas att de var 24. Aldrig på tiden! Gick i stället till ”honom där borta”. Frågade om han verkligen önskade ta emot dem i ifyllt skick? ”My God no!” sa han. ”Give me your money! Sedan pillrade han med sin räknemaskin en stund och visade upp ett i stort sett korrekt eurobelopp. Det dög. Ja fick mina pengar (utan kvitto) och semestrade vidare.

Finns motsvarande här hemma? Kanske?

Man ska tydligen ha turen att hitta en tjänsteman med en hygglig inställning till ditt och datt. Möjligen även till rätt och fel! Kan var knepigare i arbetslivet och övriga samfund.

Annonser