Det fins en massa åsikter om vad vi människor ska behärska, kunna, känna till osv. En av de förmågor skolan åläggs klämma in i de unga är förmågan att skriva för hand och läsa handstil!

Bloggaren motsätter sig inte den biten, men blev smått road häromåret, då en edukator (fisförnämt namn på en lärare) påstod att den som inte har en läslig handstil är okultiverad. Jag är väl det få. Har nämligen absolut inte någon läslig handstil.

Det kan ha sina förklaringar. I den ålder bloggaren skulle lära sig kalligrafins grunder, var den allergiska huden i så dåligt skick, att det klassiska greppet om pennan var mer eller mindre en utopi. Minns att jag fattade pennan mellan tummen och handen. Fingrarna fick vila. Vande mig att skriva snabbt med versaler. Den lärare ja då råkade ha, visade överseende med saken. All heder.

Jag vill inte gnälla om saken. Vill ändå påstå att det i definitionen av ”kultiverad människa”, måste ingå många element. Dessa element behöver inte heller vara desamma för att man ska uppfylla måttet. Vi kan vad vi kan.

Bloggaren skulle gärna jämföra brist på god handstil med t.ex. tondövhet.

Jag tror att vi lärare borde vara mycket försiktiga med att hiva ur oss vad vi anser att en ”duktig människa” ska kunna. Det finns mycket här i världen vi kan lära oss. Vi kan inte heller förväntas lära oss allt! Jag känner många människor jag uppfattar som kultiverade, trots att deras kunskaper i fysik är diskutabla. Dessutom har en del av dem en oläslig handstil. Så det så.

Annonser