Läste Facebook häromdagen. En familjebekant hade delat med sig av ett inlägg, där ett matematikproblem visades. Minns inte den exakta ordalydelsen. Rabblar på ett ungefär ur minnet.

Om du har 10 iskuber och jag har 11 äpplen,
hur många pannkakor ryms det då på taket?

Svar: Lila, eftersom rymdvarelser inte har hatt på sig.

Jag är fysiker och förstår mig på vissa territorier i matematikens fascinerande värld. Samtidigt förstår jag att skolmatematiken ibland känns som problemet ovan! Under min egen skoltid, var känslan beklagligt vanlig. På äldre dagar fyllde jag i de flesta luckorna, men jag kan tänka mig att alla inte kan, ger sig tid eller vill göra det!

Matematik är för många vuxna ett hatobjekt. Man kommer ihåg desperation bakom pulpeten, ironiska lärare och annat mörkt. Varför är det så? Matematik borde ju vara viktigt och nyttigt!

Det är farligt och småaktigt att skylla på någon. Samtidigt måste saker sägas som de är. Jag ska lägga fram några tankar som snurrat i mitt huvud.

Grunderna för matematik och matematiskt tänkande läggs i barnaåren. Lågstadiet har därför en enorm roll. Faktum är ändå att ytterst få lågstadielärare har matematik som ett specialintresse. Det är trist. Här skulle finnas mycket att förbättra. Dessa lärares roll är förstås inte lätt! De ska ju undervisa allt! Jag kan tänka mig hur det skulle se ut om jag t.ex. undervisade finska! Eller musik! Jag kunde kanske påstå att det är Schönbergs verk jag spelar på pianot?! Nåja! Problemen fortsätter! På finlandssvenskt håll har vi problem med behöriga lärare i hela grundskolan. Är vi bra i gymnasiet då? Vill ogärna kommentera, eftersom det är svårt att se problemen från insidan, och jag jobbar uttryckligen i gymnasieskolan. Kan bara säga att vi sliter hårt och försöker göra den nytta vi kan. Så mycket ska sägas om dagens lärare.

Har någonting förändrats under de drygt 30 år jag jobbat. Säkert! Jag tror t.ex. att utstuderat ironiska, sadistiska och överlägsna matematiklärare har blivit sällsyntare. En viss ödmjukhet är normen idag. Det baserar jag på de människor jag känner och har talat med här i huvudstadsregionen. Var sådana lärare vanliga tidigare då? De fanns! Upplevde någon själv och har hört många vuxna berätta sina skolminnen. De absolut mörkaste kopplas ofta ihop med matematik. Under den gamla goda tiden kunde en lärare markera sin intelligens genom att ha färdigt lösta knepiga problem i skrivbordslådan. Det är svårt att komma undan med sådant idag, då elevers och kollegers möjligheter att kontrollera är större.

Själva ämnet då? Faktum är att de flesta av oss behöver kunna relativt lite av den matematik vi lär oss i skolan. En viss förmåga att tolka statistik är viktigt. Likaså grunderna i sannolikhetslära. Om man inte behärskar dessa delar av matematiken, är man tämligen lättlurad därute! Derivering? Integrering? Trigonometri? Geometri? Konsten att lösa en ekvation av andra graden? Nja. En del av oss behöver dem, men…

Skolmatematiken kan försvaras av det faktum, att vi försöker skapa allmänbildade unga. Ändå undervisas matematik som om hela gänget skulle planera en framtid som matematiker! Bara en liten del av de unga blir det. De flesta blir tillämpar av matematik! I en eller annan form!

En märklig fråga jag ofta hör i fysiksalen är ”Va? Kan man liksom använda matematik i fysiken?” Det är som om eleverna skulle uppfatta matematiken som ett ämne påhittat för att hålla dem sysselsatta i stället för att springa omkring på gatorna, utan desto större praktiska tillämpningar.

Det finns ljus i ändan av tunneln. Ny undervisningsteknik gör det möjligt att undersöka hur matematik fungerar via experiment och observationer. Man kan lära sig hur matematik tillämpas och fungerar. Det går också att få hjälp med räknesteg som ger problem. Det här fungerar inte per automatik. Lärarna får lov att fortbilda sig och lära sig nya metoder. T.ex datorer kan ha mycket att tillföra undervisningen.

Bloggaren tror fullt och fast på att det går att göra matematiken till ett levande och intressant ämne. Det påstås nämligen ofta att matematisk talang i sig är sällsynt. Det som krävs för att lära sig matematik, är viljan att göra det, tålamod och en viss seghet! Kunskapen kommer inte gratis. Med nya metoder kan intresset väckas.

Bloggaren tror alltså att vi går framåt också på det här området. Undervisningen i matematik har en märklig tröghet i den traditionella metoden att undervisa, ett fastslaget läromaterial osv. Jag hoppas ändå på förnyelser och en framtid, där man har ljusare minnen av undervisningen. Den dagen kommer!

20130320-124205.jpg

20130320-124217.jpg

Annonser