Under semestern kom Hbl med en tråkig nyhet (4/7). Man berättade att de finlandssvenska studenterna som sökte in vid medicinska fakulteten i HU inte fyllde de kvoterade studieplatserna. Orsak: De klarade inte inträdesförhören!

Vi finlandssvenskar klarar vår studentexamen bra. Inom många ämnen tom. bättre än de finskspråkiga abiturienterna. Det finns ett undantag har bloggaren hört. Naturvetenskaper! Som fysiker känns det här trist. Vad beror det på.

Orsakerna kan vara många. De står inte heller enbart att finna inom gymnasieskolan. Nu måste vi ta mod till oss och se till helheten!

Naturvetenskaper är inte populära ämnen. Många studerande väljer bort dem eftersom de är arbetsdryga och besvärliga. Detta gäller både bland finskspråkiga och svenskspråkiga studenter, men läget på den finlandssvenska sidan är speciellt kritiskt. Vi har alltså problem redan i rekryteringsskedet i gymnasiet.

I Helsingforsregionen har vi hyggligt stora grupper. Gymnasierna Lärkan och Brändö visar upp en ansenlig del av de skribenter som skriver fysik i landet! De kunde givetvis vara flera! I andra skolor tenderar grupperna att vara små. Mången potentiellt duktig naturvetare (och medicinare) har alltså valt andra utvägar! Det ser ut som om mången begåvad abiturient hellre väljer en handelsutbildning, någonting inom den statsvetenskapliga sektorn eller humaniora. Absolut inget fel på det! Ändå är det ju bara så, att utan ett mångsidigt tekniskt kunnande (till vilket jag räknar medicin), slutar många av samhällets hjul att rulla.

Vad ska vi göra. Jag är lärare i gymnasieskolan. Vill som sådan inte göra kardinalfelet när ”skyldiga” ska utpekas!! Vilket är det felet? Jo, att skylla nedåt. Universitetslärare (en del av dem) skäller på dammiga gymnasielärare. De låter skadan gå vidare genom att skylla på högstadierna osv. Jag frågar mig ofta vem som i sista ändan får ta emot allting! Barnmorskan?

Ska alltså inte skälla, men så ärligt jag kan peka på några problem.

Inom lärarutbildning, lär ämnet matematik bland grundskollärare ha en ytterst låg status. Få vill specialisera sig på matematiskt inriktade ämnen. Det här är olyckligt. Bloggaren tror att mycket kunde vinnas på att bygga upp intresset för naturvetenskap redan i tidig ålder. Frågan är hur? Ska vi kvotera vid intagningen? De finskspråkiga lärarstuderande som antagits, har såvitt jag förstått, en bredare ämnesprofil och en betydligt högre antagningströskel. Korrigera mig gärna om jag har fel.

Det här gällde grundskolan. Hur är det i gymnasieskolan? Vi gör vad vi kan, men vi måste kanske också försöka förbättra oss. Dagens ungdom kan tänkas kräva en mindre katedercentrerad undervisning än tidigare årskullar. Det gör dem inte till sämre människor! Som lärare måste man söka de effektivaste metoderna under de rådande omständigheterna. Det kan vi kanske bli bättre på. Att skälla på ungdomarna är ingen lösning! En annan sak är läromedlen. Vi kör med traditionella skolböcker, som förnyas däromkring vart tionde år. Moderna läromedel, som kan förbättras på veckor, varje gång en brist eller felaktighet upptäcks, skulle kanske inte skada. Nu tenderar man plugga utantill vad som står i boken och ge blanka f…n i resten. Inte särskilt effektivt. Slutligen skulle ämnesintegration knappast skada. Vi tenderar isolera oss i våra klassrum. Det skulle antagligen ge ett stort mervärde om vi modigt funderade på t.ex. hur fysik kan utnyttjas inom biologi, matematik inom språkvetenskaper, kemi inom medicin, IT inom alla möjliga områden osv.

Universiteten då? De klassiska inträdesproven baserar sig långt på att man minns inpluggat material. Måste det vara så. Kunde man inte basera proven på hur det inlärda kunde tillämpas? På social förmåga? På hur man kombinerar kunskaper inom fysik och biologi ….

Som jag sade tidigare, är detta knappast ett problem för en del av skolsystemet. Vi måste antagligen alla inom undervisningssektorn se oss i spegeln.

Vi förfogar över ett stort antal smarta och duktiga unga. Det gäller att ge dem en chans. De är olika. Jag tror inte att en objektiv jämförelse mellan språkgrupperna i vårt land skulle tyda på större intelligens på ena eller andra sidan. Olika kan vi däremot vara.

Annonser