Vi människor är mycket duktiga på att dra förhastade slutsatser. Ett exempel: En lågstadieelev har en begränsad vokabulär i ett främmande språk, låt oss säga engelska. När eleven skolar sig vidare, ökar ordförrådet. Det gör också fotens storlek! Ibland kan jag föreställa mig människor som förklarar det ökade ordförrådet med ökat skonummer!

Ungdomen idag beskylls för att inte läsa. Kanske det! Jag vet inte riktigt. Har observerat att många av fysikstudenterna vanligen sitter med näsan fast i en tjock boklunta – eller – läser någonting motsvarande på pekplattan! En annan observation! Den som läser, klarar sig ofta betydligt bättre i sina studier!

Jag tror inte att vi ska skylla förändrade läsvanor enbart på tekniken. Speciellt inte på den teknik som gör det möjligt att hitta läsbara texter. Andra typer av teknik kan förstås ha en inverkan. Det är kanske lättare att se på en film eller videoinspelning än att läsa motsvarande intrig. Speciellt för den som har ett ljumt intresse för intrigen.

Ändå tror jag att många som intresserar sig och vill förkovra sig läser! Punkt! Behovet försvinner inte! Problemet är väl snarare att ungdomars inte riktigt vet vad de vill intressera sig för.

Hur kommer skolan in i detta? Jag uttalar mig nu om gymnasiet, som kommit att bli det skolstadium jag bäst känner till. Faktum är, att vi i Finland kräver mycket arbete av våra unga. Läxorna är många och varierande. Ska inte ondgöra mig över det. Jag ger själv många och ofta svåra uppgifter åt de unga. I regel klarar de sig bra. De har valt fysik av eget intresse och är motiverade. Det händer ändå att jag ser tecken på utbrändhet nu och då. En mycket hårt arbetande ungdom kanske inte riktigt ger sig tid att läsa böcker i ”onödan”. Det samma gäller mig själv de dagar, då arbetsbördorna hänger över mig.

Ett recept skulle vara att låta en viss bredd av studieval råda. Mitt förslag är enstaka obligatoriska kurser i det mesta, men sedan valfrihet. Det man intresserar sig för, läser man antagligen! Skulle jag åtminstone tro.

Gutenbergs levnadsverk minskar inte i betydelse i och med att tekniken ändrar läsmedier. Lika lite som om vi skulle ändra papperskvaliteten i den klassiska boken. Det revolutionerande då det begav sig omkring år 1450, var att texter blev lättare tillgängliga för massorna. Så är det nu också! Problemet är att få massorna intresserade. Utan läsning är resultaten inte lovande. Det vet vi alla. Till och med de som läser en del av våra böcker på en pekplatta!

20140121-091742.jpg

Annonser