Någon vetenskaplig författare som slagit sig på en bok för allmänheten – tror det var Stephen Hawking himself – berättade att förläggaren kom med ett tips. Varje formel du skriver i texten, halverar försäljningen! Skrämmande om det stämmer. Varför det?

Låt mig ta ett enkelt exempel. Isaac Newton publicerade år 1687 sitt stora livsverk Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, eller kortare bara Principia. Matematiken och fysiken då såg inte ut som idag. För att inte tala om språket – verket skrevs på latin! Ska man läsa Principia, är det därför klokast att ta sig en titt på en till modernare tider ”översatt” version. Principia var på många sätt revolutionerande. Ska inte gå in på detaljer. Väljer bara att plocka fram ett exempel, nämligen ”dynamikens grundlag”:

\sum{\overline{F}}=m\overline{a}

Vad betyder det! Om jag vill översätta formeln i vardagsspråk, låter det ungefär så här:

”Summan av de krafter F som påverkar en kropp med massan m, ger denna kropp en acceleration a, sådan att kraftsumman är lika stor som produkten av massan och accelerationen”.

Saken kunde kanske formuleras annorlunda, men knappast kortare!! En formel är vetenskapens stenografiska metod att uttrycka mer eller mindre invecklade samband kort och kraftigt! Att läsa formeln kräver givetvis en viss grad av övning, men i alla fall!

Bloggaren läser en hel del populärvetenskap. Dels för att leva med sin tid. Dels för att fundera på hur författaren förklarar de fenomen jag själv blir tvungen att förklara i mitt dagliga jobb. Det som irriterar i dessa verk, är de mångordiga formuleringar författarna måste ta till för att kringgå tekniska sätt att uttrycka sig. Själv föredrar jag formler, ekvationer, funktioner, diagram och annat, som gör texten kompaktare.  Gör inte andra det?

Mitt jobb som lektor i fysik, innebär en hel del bollande med formler och annat krafs. Jag har försökt ta på mig ansvaret att så sällan som möjligt använda en formel plockad ”från himmelen”. Formler ska verifieras med experiment, härledas ur andra formler och överlag ingå i ett vettigt mönster, som användaren har en chans att förstå. Lyckas bloggaren med att skapa dessa mönster?

Grovt taget gäller att ca hälften av de unga som går igenom grundskolan, fortsätter sina studier i finländska gymnasier. Man skulle förvänta sig att undervisningen i matematik i gymnasieskolan, skulle ge en viss ”formelfärdighet”. Samma gäller undervisning i fysik och kemi. Om vi misslyckas med detta i gymnasieskolan, känns det oroande. I dagens Finland lever vi inte längre på jord- och skogsbruk. Vi behöver den tekniska läsfärdigheten. Den är fullt jämförbar med språk överlag! Bloggaren tror att målet är uppnått, när läsare medvetet väljer ”böcker formler”.

 

Annonser