Idag är det den 11 september. ”Nine-eleven” som man säger over there. Hösten har kommit. Sommarens ljus bleknar bort. Det blir fuktigt och ruggigt ute. Bloggaren har aldrig låtit det här påverka humöret, men jag vet att många andra känner sig deppiga. De säger det. Klart och tydligt. Kanske det påverkar oss mer än vi inser?

Jag minns precis var jag var då WTC-tornen rammades i New York. Jag satt i bilen tillsammans med äkta hälften. Vi var på väg ut till teknologernas fritidsstuga i Noux. Den hade hyrts för ett glatt gäng tyska ungdomar på visit i vår skola. Dottern E som jobbade på radion redan då, ringde och berättade att ett flygplan rammat ett av tornen. Bloggaren tänkte på en vilseflugen Cessna eller så. Insåg inte skalan av vad som hänt. Insåg inte heller att flera flygplan var i luften med målet att åstadkomma elände. En ödesmättad höstdag alltså.

Flera år senare insåg jag att den svenska politikern Anna Lindh också mördades 11/9. Hon hade bland annat fungerat som miljö- och utrikesminister. I väldigt många frågor delade bloggaren hennes politiska åsikter. När hon dog, tänkte jag inte genast på datumet, men…

Som fysiker tror jag inte att det finns någonting övernaturligt med detta datum. Möjligen kan någon människa i obalans utnyttja tillfället att göra någonting trist just denna dag. Hoppas inte! Det räcker med det ovan nämnda minsann. Nu ska jag ge mig till jobbet och göra vad jag kan för att höja stämningen för mina elever. De är duktiga i år. Precis som nästan alltid! De förtjänar en ljus dag, trots datum!

Vad annat står på agendan i dag? Javisst! Petrus församling väljer kyrkoherde! 

Annonser