Bloggaren har jobbat i grundskolan, men det var för länge sedan. I ca 20 år har gymnasiet varit min sandlåda. Saknar därför formell kompetens att ”tycka” om grundskolan. Vågar ändå lägga fram några tankar.

Det är uppenbart att våra elever behöver träning i konsten att umgås med ”datorer” – termen används i ett brett perspektiv. Kan gälla också pekplattor eller andra ”intelligenta” grunkor. Varför det? De kan ju redan allt! De har ju vuxit upp med tekniken! Så säger politikerna och många andra vuxna. NEJ!!! De har vuxit upp med bilar också. Ändå behöver de sin bilskolundervisning innan de får körkort!

Kunskaperna varierar enormt. Tro bloggaren. Han vet. Jobbar med de unga nästan varje dag!

Vad ska man då göra i grundskolan? Gör man kanske redan något där? Bloggarens eget barnbarn går på åk 2. Hon skriver texter både med penna och dator. Hon har sagt sig gilla det sistnämnda. ”Experter” har sagt att bruket av penna är viktigt. Det betvivlar bloggaren inte alls, men det är också bruket av tangentbordet! Lilla T hittar sina tangenter. Det är en bra början.

Annat? Textbehandling, kanske lite kalkylark, vettigt informationssökande, bildbehandling, planering, förverkligande och behandling av dokument. Kanske någonting till. På bred front! Inom modersmål, språk, naturvetenskap, konstämnen och kanske tom matematik!

Nu dyker ändå ett nytt spöke upp. Man bör lära sig koda (programmera). För ca 20 år sedan var termen en styggelse bland rättroende (matematik)lärare. Man skulle aldrig behöva den konsten, som bara resulterade i ett lågavlönat modernt proletariat, hette det. Bloggaren var inte överens om detta. Kodning är en form av logiskt tänkande, en skapande verksamhet och något vi idag ser praktisk nytta av igen. Där ser man!

Understöder alltså undervisning i kodandets ädla konst. På alla stadier. Men! Vem ska undervisa? Hur ska man göra det?

Det finns lite smålustiga spel, där man bygger upp kontrollstrukturer som får någonting att ske på skärmen. Ok. Det är en start. Men sedan? Blir det här någonting som slängs över naturvetare och matematiker? Hoppas inte! Basen borde vara bredare än så. Ändå ligger nämnda lärare på frontlinjen när det gäller. Vilket är läget i grundskolan? På lärarutbildningshåll har man berättat att ämnena matematik och i viss mån naturvetenskap, är kraftigt underrepresenterade i klasslärargruppen. Det låter illa! På finskspråkigt håll är det lite bättre, enligt vad bloggaren hört.

Det är alltså bäddat för ett problem här. Måtte det inte igen bli ett problem där gymnasiet hamnar i kläm, mellan grundskolan, vars elever presterar enormt olika, och (somliga lärare i) högskolorna, som beskyller gymnasielärarna för en enorm inkompetens.

Vi gör alla vårt bästa. Men detta är en utmaning!

Annonser