Bloggaren brukar med äkta hälften söka sig till Nationaloperan ett antal gånger varje år. Det är ett trevligt avbrott i vardagsrutinen och dessutom gillar jag helt enkelt opera. Igår åt vi först gott på Mamma Rosa i Tölö. På vägen ut önskade man oss en trevlig kväll på operan. Det var ganska uppenbart vart vi var på väg. Halva krogen rymde.

Vi hörde Modest Musorgskys opera Boris Godunov. Det var första gången för oss. Lite tungsint, men flott. Matti Salminen i huvudrollen glänste. Allt var fint. Bara en sak störde.

På raden framför satt en ensam dam i 50-årsåldern. Hon hade hällt massor av parfym över sig. En mycket märklig parfym dessutom. Bloggaren är astmatiker och har någon gång tidigare reagerat på samma sak. Stämningen på operan sjönk en hel del när bloggaren måste kämpa mot kramper i andningsvägarna. Jag var inte heller den enda som reagerade. Til vänster om mig satt en ung amerikansk dam, som för sin väninna beklagade sig över den genomträngande ”doften”.

Visst måste man kunna göra sig fin då man vill. Men parfym är någonting som man tvingar på andra! Skulle som allergiker/astmatiker vädja till alla här. Var diskret med parfymen om du umgås med människor! Det finns många av oss därute som har problem med saken.

När bloggaren kom ut i den friska nattluften, var det härligt att bara dra in kylig höstluft i lungorna.
sig på andra.

Annonser