Petrus församling har valt en ny kyrkoherde. Eng ung man, Daniel Björk. Åsikterna inom församlingen (och utanför den också) om hur det står till med ett och annat, låter inte vänta på sig. En del argument är sakliga och bra, men i sociala media kan man också läsa personangrepp och annat som inte hör hemma någonstans i den civiliserade världen. Från flera av parterna dessutom.

Bloggaren reagerar för egen del på uttalanden den blivande kyrkoherden gjort i offentligheten. Han vill krama homosexuella, men inte viga dem. Han säger att Petrus församling är en av de mest progressiva i Borgå stift. Bloggaren blev inte riktigt klok på det, men antar att DB syftar på ”moderna” ceremonier som Pulsmässor, riktade till ungdomar och annat i den stilen. Vidare säger DB att han personligen inte har svårt att samarbeta med kvinnopräster. Fint. Men nu ska han bli kyrkoherde i en församling. Hur ska han gå över från det personliga till det allmänna??

Min första tanke är att detta måste kommenteras med en liknelse! Sådana lärde jag mig mycket om i folkskolan. Nu kör vi.

En man ville sälja sin gamla uttjänta bil. Han grubblade mycket och kom fram till att bilen var svår sälja, eftersom den såg så anskrämlig ut. Mannen talade med sin vän, som till yrket lackerade bilar. Vännen förbarmade sig över mannen och tog sig an bilen, som efter ett dygn såg riktigt ny och fin ut. Sedan sålde mannen bilen med god förtjänst. När den nya ägaren efter en tid knorrade över köpet, var mannen bedrövad. Jag gjorde ju mitt bästa för att bilens skönhet skulle falla köparen i smaken. Och nu är han förtörnad! Otack är världens lön!

Sensmoralen må läsaren tolka.

Det räcker inte med gitarrmission, glada miner, viftande med händer i luften och rajtantajtan för att göra en församling progressiv. Sådant är fernissa på ytan. Det kan locka tillfälliga besökare. Äkta förnyelse måste tränga mycket djupare. Sådant kan få folk övertygade om den goda andan i en församling.

Det stora problemet, är att en del teologer uppfattar Bibeln som en komplett instruktionsbok i historia, naturvetenskap, juridik, moralfilosofi…. Det kan den bara inte vara. Man kan läsa många av de gamla texterna och tolka dem hur man vill. Många företeelser i det samhälle vi har idag, saknar motsvarigheter i världen för mer än 2000 år sedan. Bibeln må vara en källa till inspiration. Inget fel i det, men anpassning till dagens värld är nödvändig.

En av äkta hälftens favoritförfattare, Barbara Pym tror jag det var, beskrev i en av sina romaner hur det var att träda in ett ett nytt kyrkorum. Där hittade man ”spinsters and some feebleminded youth”. Kanske inte helt fel?

Annonser