Nu rör det på sig igen. En svensk forskare, Gabriel Heller Sahlgren, vid London School of Economics, kommer med sin egen förklaring varför vi i Finland når så bra inlärningsresultat – t.ex. jämfört med Sverige.

Nu är det ju så, att det här fenomenet inte har en definitiv förklaring, men GHS baserar sitt resonemang på frågan om auktoritet. Han anser att en elevcentrerade inlärning och ”skoldemokrati”, minskar inlärningsresultaten. Läraren ska vara bossen i klassen.

Bloggaren har inte forskat i saken, men tror på resonemanget. Demokrati är en viktig sak, men den ska förtjänas via mognad och erfarenhet. Elever ska inte sammanställa en undervisning som bara är ”rolig”. Här måste vi lärare givetvis optimera. Inte bara torra föreläsningar, utan andra former av jobb också. Men! Det är vi som leder arbetet i klass. Inte eleven. Inte föräldern. Inte ens rektor eller skolbyråkraten. Det är här är och måste vara en uppgift som är VÅR!

Det är farligt att generalisera, men jag tillåter mig att göra det. Eftersom Finland jämförs med Sverige i Sahlgrens uttalanden, fortsätter jag på samma linje. Brukar besöka Sverige nu och då och följer också i övrigt med. Har en begränsad insyn, om inte för annat, eftersom mitt modersmål är svenska.

Bloggaren har ett stort förtroende för konungariket Sverige. Där fungerar kanske grundskolan lite si som så, men sedan? Man har forskning på hög nivå, en ytterst långt utvecklad industri, kultur på hög nivå osv. Man kan konsten att umgås och använda diplomati. En svensk businessperson skulle antagligen kunna sälja snö på Grönland. Sådant är viktigt och det finns saker vi i Finland kunde lära oss. Men det finns också en detalj jag reagerat på flera gånger. I Sverige saknas mycket av den auktoritetstro vi har i Finland, på gott och ont. Låt oss ta polisväsendet som exempel. I Sverige gnälls det massor över ”snuten”, som inte åstadkommer någonting och är burdus och korkad. Nu är det ju så att polisväsendet är som postverket eller den lokala trafikmyndigheten. Man behövr dessa tjänster i ett civiliserat samhälle. Ingenting att gnälla på.

I Finland har vi en annan relation till våra poliser. De bemöts för det allra mesta med respekt, har bloggaren för sig. Den statistik jag sneglat på, talar också om en arbetseffektivitet som man inte behöver skämmas för. Man klarar av att åtgärda och uppklara månget kriminalfall. Vi är inte heller naiva. Det finns korruption och mygel inom kåren. Men det åtgärdas uppenbart, som i fallet med narkotikapolisen Jari Aarnio.

Bloggaren tror att lärare respekteras på ett motsvarande sätt. Åtminstone tills vidare. Är inte i mitt eget klassrum en fanatisk disciplinutövare, men det ÄR jag som bestämmer och studenterna som jobbar enligt det. Metoderna förändras, nya verktyg kommer in i bilden, läroplanernas innehåll varierar, men det är en annan sak. Kontrollen ligger hos mig. Studenterna ska höras,men en riktig demokrati, med valmöjligheter och faderullan,  kommer med vuxenlivet. Om så inte vore fallet, skulle jag antagligen välja någonting annat att syssla med.

Håller delvis med Sahlgren alltså!

 

Annonser