Bloggaren har sina åsikter. Som han ibland lägger fram. Drabbas då och då av ”Du ska vara tacksam/glad för”-sägare i bloggens kommentardel eller på andra fora.

Igår bloggades det om ett om ett besök vid jouren i Jorvs sjukhus. 5,5 h satt bloggaren med enligt egen åsikt rätt så kännbara smärtor i väntan på att få träffa en läkare. Hamnade på Jorv av misstag. På privata sidan hade datorsystemen klappat ihop och man uppmanade mig att anlita kommunala hälsovården för säkerhets skull. (I Jord kan man göra mera än på en liten privat läkarstation). Berättade sedan om erfarenheterna i ett blogginlägg.

Kommentaren kom igen. ”Du ska vara glad för att vi har en så fin hälsovård”. Plus lite till som ”Personalen var säkert mycket stressad eftersom det var söndag”. Vad vet väl kommentatorn om det?

Vi ska dissekera det här en aning.

Det är inte den medicinska sidan jag kritiserar. Laboratoriepersonalen och läkarna gör ett gott arbete. Den allmänna och praktiska sidan är det värre med. Att vänta skulle t.ex. underlättas av någon form av könummer. Det kunde  finnas 2 eller 3 parallella sådana för olika brådskande fall. Att vänta över 5 timmar utan någon som helst kunskap om hur länge det ännu räcker innan man får hjälp, ja det kan jämföras med tortyr. Ursäkta nu bara. Om man sitter så pass länge, kan man också bli i behov av ett litet mellanmål. Då måste man veta när ens problem tas upp. Flera av patienterna satt nu och muttrade att de inte vågade gå till kantinen (om det finns en sådan) eftersom deras läkartur kanske då gick förlorad! Stressad personal? Vet inte! De verkade lugna. Till antalet var de betydligt flera än de i medeltal 10 patienter som satt i väntrummet – och då räknar jag inte in städpersonalen utan bara de som jobbade med patienterna direkt. De jobbade jämnt och beslutsamt, men lugnt. I och för sig säkert bra.

När jag äntligen kom fram till läkaren, beklagade han att jag fått vänta så länge. Tog det sansat. Jag kom ju fram till slut. Då kom den lilla kommentaren. ”Det är fint att du har den inställningen. Det finns tillräckligt med aggressiva patienter en del dagar”. Också personalen själv skulle säkert må bra av smidigare arrangemang!!!

Är jag tacksam. Visst. Det går att få hjälp. Men! Jag betalar mina skatter och är på sätt och viss arbetsgivare för detta system. Har därför all rätt att peka på det som inte fungerar! Och vara glad över det som gör det!

Jag är tacksam för mycket. Bussar och tåg som för mig till jobbet då jag inte kör själv. Ändå blir jag förbannad om kusken kör förbi skolbarn på hållplatsen därför att ”ungar är sådana man inte behöver bry sig om”. (Det har hänt). Jag är tacksam för kulturutbud och fint väder. Jag är tacksam för den relativa fred vi lever i här  vår värld. Mycket annat kunde plockas med. MEN! Om vi inte reagerar när det fungerar dåligt eller går snett, då är vi som sovjetmedborgarna fordomsdags. Viljelösa stackare som marscherar i räta led. I dag ska vem som helst kunna gå omkring rak i ryggen i vårt land, utan att behöva försvara sitt ursprung, sin religion, sin sexualitet…. Så är det inte nödvändigtvis i morgon! Ska jag då tiga av tacksamhet för någonting??

Anser att kommentaren ”Du ska vara tacksam för….” kunde placeras där den hör hemma – i historiens stora papperskorg! Så det så!

Annonser