ingen människa kan idag behärska ”allting” av mänskligt kunnande. Bloggaren ställer sig tvivlande till om det var möjligt tidigare heller. Men ett är säkert idag. En allmänbildad människa har luckor i sitt kunnande. Det finns garanterat kunskapsområden vi är lite dåligt insatta i.

Varför nu dessa tankar. Jo, köpte idag en bok om kvantmekanik. En inte allt för enkel sådan. Tänkte så smått repetera det jag som fysiker lärt mig för länge sedan. Passlig sysselsättning över sommarlovet. Tycker att det hör till min allmänbildning. Bland andra ting!

Måste erkänna att det skär i hjärtat varje gång någon medmänniska inte har ett hum om vad t.ex. materia består av. Det värsta är att man ibland är stolt över sådan okunskap. Skrämmande. Den som inte vet Gustav II Adolfs dödsår, anses vara en barbar. Vad beror den här skillnaden på? 

Bloggaren tror att den ligger djupt i vårt samhälle. Vår kultur och vårt sätt att tänka. Vill inte starta en polemik om historians ”viktighet”. Inte heller om nyttan av kunskaper om litteratur och allmänhumaniora. Visst ska de finnas till, men det finns mera.

Om vi anlägger en utilitaristisk syn på saker och ting, fördjupas kanske vårt sätt att se  saken. Måste vi känna till vad en elektron är för något? Med tanke på att hela vårt samhälle idag är ytterst teknologiknutet, skulle det inte skada. Men vi har också praktisk nytta av kunskapen. Elektroner som flödar fram genom en metall, ligger som grund för elektriska kretsar. De är nyttiga, men kan också vara farliga. Bloggaren har upplevt personer som tänkt klippa av fasledningar med metallsax! Elektroner flödat också i våra kroppar. Kanske åker de snålskjuts med joner, men vad fasen. Kunskap om neurologi, är grund om inte elektronen är ett bekant begrepp. Mera praktiska detaljer! Om Finland ska skaka sig loss ur de kvävande ekonomiska problemen, skulle nya ”Nikaeffekter” knappast skada. Sådana åstadkommer man inte med kunskap om när ovannämnda kung bultades ihjäl på slagfältet. Men kanske nog om man behärskar elektronbegreppet. Helst givetvis vardera!

Flera exempel kunde nämnas. Vi kan bokstavligen komma att överleva vissa problemsituationer, om vi känner till begreppet elektron. Ingen har såvitt ja vet strukigt med för att hen trott att G Ii A dog år 1636! 

Nu är en utilitaristisk analys av dylikt kanske inte helt berättigat, men i alla fall…  Brukar ibland kolla läroplaner i ämnen andra än fysik. I historia och filosofi, kryllar det av material om samhälle, moral, krig, politiker, kungar, religion osv. Vetenskapshistoria (somkanske kunde benämnas idéhistoria) eller tyngre vetenskapsfilosofi, söker mman efter förgäves. Vårt samhälle är också i den här frågan väldigt humanistiskt.

Bloggaren efterlyser alltså en bred allmänbildning inom undervisningen i våra skolor. (I gymnasiet har vi 4 obligatoriska kurser i historia, 3 i religion, multum i modersmål och språk, men en!! I fysik). Framför allt skulle jag också efterlysa en anspråkslöshet över det vi inte lyckats lära oss – inte den arroganta stolthet man ofta stöter på!

Annonser