Bloggaren läser en hel del. Böcker, artiklar, texter på webben osv. Har svårt att koncentrera mig på en bok i taget. Bilden visar de böcker av klassiskt snitt som är på gång just nu. Dessutom blir det appar som Zite, Flipboard, StumbleUpon plus dagstidningar, vanligen i digital form.

IMG_0087I bussen läser jag vanligen på paddan, vilket för några år sedan var ovanligt. Har ett par gånger fått kommentaren att man inte får läsa på en platta. Man ska ju läsa böcker humpf, humpf. Har också fått veta att i Finland ska man läsa finska p…e. Varken svenska eller engelska duger.

Hade barnbarnen, 9 och 6 år gamla, på besök häromdagen. De satt och pysslade för sig själv med bilderböcker och annat. Dessutom spelade de musik. Kom inte ihåg att vi skulle ha riggat upp någon musikanläggning, så äkta hälften tog sig en titt. Det visade sig att barnen velat diskutera en av sångerna i Disney-filmen Frost. Vad gör man då? Jo, man googlar fram den på en iPad och spelar upp den förstås. Nämnas kan att båda är synnerligen läskunniga. 6-åringen läser igenom t.ex. böcker i serien  Lasse-Majas detektivbyrå på egen hand. Utan att någon försökt pressa det på henne.

Hur kopplar bloggaren nu ihop läsandet och surfandet då?

Tänker på läromedel och läsning i skolan, samt hur detta kopplas till andra ämnen än modersmål och språk.

Jag kommer tydligt ihåg hur skolböckerna irriterade mig för snart 50 år sedan. Grunda och banala texter som tog slut precis då ett litet intresse väcktes! Utantill-pluggande av textavsnitt som inte egentligen hade så mycket relevenat att föra med sig.

Kan vi verkligen förutsätta att dagens ungdom – och då speciellt de nyfikna representanterna för densamma – ska nöja sig med klassiska skolböcker. Borde inte utbudet moderniseras? Bloggaren jobbar själv på saken. Försöker åstadkomma ett digitalt läromedel i fysik, avsett för grundkursen i gymnasiet. Detta tillsammans med ett par kolleger. Om vi ror projektet i land någon gång på hösten, ska jag återkomma. Den springande punkten med dessa läromedel, är att de inte ”tar slut”. Man kan ge länkar i texten, ha fördjupade avsnitt vid behov. Författarna kan kontinuerligt fila på materialet, rätta fel, komplettera osv. Med lite ansträngningar kan vi kanske öka läsviljan!

Men det finns mera! Läste en amerikansk modersmålslärares tankar i frågan. Nu är det ofta så, att vi placerar böcker framför de unga med kommandot ”Läs för …”. Kollegan i det stora landet ställde en relevant fråga: ”Hur skulle det kännas för dig att kliva in i ett bibliotek, där bibliotekarien smäller en bok framför dig med kommandot, att den här borde du läsa?”. Vi vuxna väljer inte det vi (eventuellt) läser så! Vi väljer enligt intresse och färdighet. Den som tittat på fotot i denna blogg, ser bland annat att bloggarens intresse på litteratursidan, lutar åt facklitteratur. Någon deckare ryms med. Inga stora klassiker finns med, åtminstone inte just nu. Men så ska det vara. Jag väljer precis vad jag vill. Och jag läser!

Låt de unga välja på samma sätt. Det tror jag hjälper när det gäller att öka läsandet. Låt ämneslärare komma med i bilden. Varför inte samarbeta, så att både modersmål, främmande språk och olika läroämnen samarbeta.

Tror att det sker en vacker dag, men skulle gärna uppleva det innan pensionen försätter en gambel fysiker ur spel!

 

 

 

Annonser