image

Besökte trädgårdsmarknaden i Margreteberg, Esbo. Trevlig tillställning. Goda grönsaker och fina höstplantor plus annat till salu. Bra väder och trevlig stämning. Och intressanta besökare.

Läraren i mig gör det omöjligt att undvika spana in attityder och beteenden. Sedan måste man försöka tolka vad man ser. Vilken var tolkningen denna gång?

Många marknadsbesökare var vanliga flanörer, som sökte något att göra en tidig höstlördag. Man kunde köpa lite sallad till söndagens middag kanske. Möjligen någon höstaster till balkongen. Andra tittade på de trädgårsmaskiner som utställdes. Kanske något att klippa nästa sommars gräsmattor med.

Den intressanta gruppen människor är ändå enligt bloggarens mening ”tillbaka till naturen”-folket. Jag vill absolut inte vara ironisk eller elak. Beskriver bara och funderar lite. Hur känner man igen personer i den kategorin. Kanske på blicken när de tittar på örtodlingar och vackra träd. Kanske på kommentarer i stil med ”O vad ljuvligt” när den röda stugen med vita knutar faller i blickfånget. ”Så där borde man bo och leva.”

Vi människor behöver lite ”natur”, speciellt om vi hör till gruppen som kan kallas stadsbor. Bloggaren har själv balkongen full av grönt, tillsammans med sin lika växt- och blomgalna äkta hälft. Inget fel på det. Men det finns risker för överslag!

Naturen som vi ser den på marknaden och i trädgården är på tok för uppsnofsad för att vara äkta. Om vi stadsbor lufsar ut i den äkta naturen, i mening ”tillbaka” till naturen, hamnar vi inte i vackert solbelysta skogsdungar, där fjärilarna dansar och den lilla bäcken porlar. Vi hamnar i en terräng där det är besvärligt att röra sig, där insikter och bakterier tävlar med rovdjuren om vem som ska knäcka oss först, där mat måste skaffas fram med ett enormt besvär, där mediciner saknas liksom elektrisk värme och belysning då natten eller vintern tränger på.

Bloggaren påstår att många av oss har en naiv och rosenröd uppfattning om förhållandena därute. Är det så farligt då? För mänskligheten som grupp, kan det bli det!

Exempel? Ta vaccinationsmotståndare. Personer som vill att barnen ska leva ”naturligt” och får ett av ”naturen” uttänkt immunförsvar. Det att vi i så fall kanske måste acceptera att tillbakagång i form av polio och annat fanskap, är väl också naturligt? Ta kärnkraftsmotståndarna. Den grupp som tror att alla typer av kärnenergi är ”onaturliga”. Också de eventuella framtida fusionsformerna, som en vacker dag kommer att fungera. Då måste man minnas att också klimatförändringar är förosakade av naturen. Ta personer som utrustar sina kläppar med ”naturliga” kläder i ull och bomull. Inga onaturliga material som skyddar mot regn och snålblåst. Nåväl. Förkylningsinfektioner och andra ”naturliga” reaktioner hör väl till bilden. Ta veganen som inte vill se gener i matens skolmat. Nej se mat ska vara naturlig och det kan väl generna inte vara. Ta alla som kategoriskt motsätter sig genmanipulation! Då glömmer man kanske att naturen själv manipulerar. Men att styra den manipulationen en aning, det är väl ”onaturligt”. Vi ska inte heller glömma alla dem som anser att alla hudfärger och kulturer som inte kan detekteras inom 10 km, är onaturliga, åtminstone här i Finland. Lite naturgeografi och givetvis kulturkunskap, skulle knappast skada.  Helhetsbilden är viktig.

Vi ska inte accepetra allt nytt per automatik. Men att förkasta kan vara ännu värre. Vi måste hitta den där mångomtalade gyllene medelvägen. Och det gör man med en äkta kunskap om hur naturen är funtad – i bred mening! Man måste veta lite om atomer och molekyler, om DNA och celler, om giraffer och väder, om solen och stjärnorna. Det man borde lära sig i slolan alltså. Och i många fall gör, om man inte överväldigas av mängden övrig undervisning. Bloggaren påstår att ämnesbalansen är något snäv. Bloggaren påstår att vi lever farligt med en grund naturkunskap. Vi måste kunna realtera naturen till allt annat viktigt.

Vad göra? Vet inte riktigt. Själv försöker jag kämpa på de fem åren som återstår till pensionen. Arbetet måste betyda något. Fast ibland drabbas man av vanmakt, när man blir vittne till all ”naturlighet” där ute!

Annonser