Det har sina fördelar att vara gift med en akademiker inom ett annat område än man själv hittar sig i. Äkta hälften som är humanist, vidgar ofta vyerna. Hoppas också att jag själv kan göra det nu och då.

Vad hände den här gången? Med tidningen i handen sade hon det. Vi lever i en ny folkvandringstid! Javisst! Borde ha tänkt på det själv.  Bloggaren är inte historiker, men så mycket vet jag, att invandring har skett förut, både i historisk och förhistorisk tid. Romarna hade sina goter t.ex. Går vi längre bakåt i tiden, måste migrationen ha varit mycket viktig. Norra Europa var ju täckt av tjocka lager is för bara ca 10 000 år sedan. Sedan smälte isen och invandrarna dök upp. Påståendet att finnarna alltid har funnits här i Finland är alltså synnerligen relativt. Sett ur ett vidare perspektiv.

Över huvudtaget har bloggaren lite svårt med hård nationalism och stängda gränser. Det påstås att urbefolkningen i Amerika förvånade sig över att invandrarna för några hundra år sedan ansåg sig kunna äga jord. Av praktiska skäl måste man kanske staka ut en jordlott åt sig ibland, men jag förstår ”indianernas” (påstås vara en politisk inkorrekt term idag) förvåning. Hur kan man äga en del av sin planet? Äger man också luften ovanför och berget och lavan under lotten? Har man ett ansvar för hur lotten sköts? Om den vansköts, kan skadan i form av miljöförstörelse t.ex. sprida sig! Frågorna är många. Juridiskt må situationen vara klar, men etiskt är det inte så enkelt, påstår bloggaren.

Kan en folkgrupp på motsvarande sätt äga sitt land – sin nation? Tydligen anser många det. Blodiga konflikter och ytterst obehagliga krig har vi varit med om. För inte så länge sedan heller. Många konflikter lever lokalt kvar ännu idag. Är bloggaren ofosterländsk nu? Jag tycker inte det. Visst bryr jag mig om Finland, men det finns mera därute.

När EU grundades, hade jag en stark känsla av befrielse och lättnad. Jag kände mig ”hemma” i London och Berlin på ett annat sätt än tidigare. Mitt hemland var i utökad mening, hela Europa. Till och med de delar som inte hörde till EU. Om något hotar Finland, blir jag upprörd. Men det blir jag också om något hotar Nederländerna. Krisen i Grekland har berört bloggaren djupt. Vi har en värld utanför skogsbrynet.

Anser mig inte vara alltför blåögd. Visste att det unga EU hade problem att vänta sig. Inte föddes USA heller bara så att några politiker knäppte med fingrarna. Konflikter blev det. Till och med blodiga sådana. Men med tiden stabiliserades läget. Så också i EU tror jag.

Nu tycker bloggaren sig skymta nästa steg. Ett globalt ansvar?? En gemenskap över hela klotet. Det finns garanterat de som kallar mig naiv, men det ger jag blanka nånting i! 

Påstår inte att vi fritt ska öppna alla gränser. Sådant leder till lokala svårigheter. Vissa regleringar behöver vi, men det gäller i ”båda riktningarna”. Vi måste kunna sköta vårt eget samhälle OCH ta ansvar för andra. Att stänga in sig, hata och förakta allt främmande är inte en lösning. En kultur som den i detta land, överlever om den är överlevnadsduglig. Det är fråga om en sorts kulturell evolution. Vi ökar inte denna överlevnadsduglighet genom att stänga in oss och sitta där och gräma oss. En kultur behöver inslag utifrån och kontakter att visa sin duglighet för. Är man inte stolt över sin kultur på ett öppet och vänligt sätt, är den antagligen dödsdömd.

Det finns de som var rädda för inflytande utifrån tidigare också. Det enorma och mäktiga romerska imperiet fick lov att ta emot invandrare, främst från ockuperade länder. Det måste ha funnits främlingsfientlighet. Men det hjälpte inte. Man kunde inte isolera sig, hur mycket man än ville. För ca 1500 år sedan försvann de sista resterna efter vad som en gång varit Rom. Så kommer det att gå med andra kulturer och nationer också, vare sig vi vill det eller inte. Men vi kan vara mentalt förberedda på utvecklingen. Vi har tillgång till mycket mera än den lilla jordlotten! Om vi lever förståndigt!

Annonser