Allting är inte svart eller vitt. Det finns ofta gråa zoner däremellan. Bloggaren tar ett exempel, som kanske använts tidigare, men låt gå. 

Astrologi är något varje naturvetare tenderar se på med skepsis. Observera att bloggaren inte tala om astroNomi, stjärnornas och universums fysik. AstroLogi är föreställningen att planeter och stjärnor därute på något mystiskt sett kan påverka individens liv här på jorden. Så kan det ju inte vara! Punkt! P…e!

Har hört att det vi upplever i vår mycket tidiga barndom, kan inverka på vår karaktär senare i livet. Låt oss för tankeexperimentets skull tänka oss två nyfödda barn. A är född på våren. Ljus och varmt är det. Fåglarna sjunger och morsan och farsan är glada. Barn B föds på hösten. Kallt vått och mörkt. Föräldrarna grämer sig i något hörn. 

Det skulle knappast förvåna om detta har en inverkan på barnets läggning! I så fall har systemet sol-jord inverkat på våra unga individers livsöden! Är inte det astrologi? 

Nja. Det ligger i den grå gränszonen. Man kan komma med fysikaliska argument om jordaxelns lutning och annat. På det sättet kan vi justera förklaringsgränserna och göra rumsren vetenskap av det hela. Men! Om vi benhårt håller fast vid inledningens påstående att planeter och stjärnor inte har någon som helst inverkan på våra öden, kan vi hamna på mentalt hal is här.

När två eller flera individer diskuterar, kan det personliga syftet med diskussionen vara väldigt varierande. I bästa fall vill man höra vad andra tycker och tänker, för att kanske hitta en ny infallsvinkel på någonting – kanske lära sig något. I sämsta fall år målet att bulta igenom den egna åsikten (eller tro sig göra det) och idiotförklara motparten. Mellan dessa ytterligheter finns säkert ett brett spektrum anda möjligheter. 

Det kan ta tid att lära sig diskutera. Bloggaren tycker sig lyckas bäst med äkta hälften. Vi är olika. Hon humanist med folkloristik och konsthistoria som huvudområden. Själv är jag fysiker. Vi diskuterar en hel del och jag kommer ofta att ändra eller modifiera mina åsikter som följd. Men vi är vana vid varandra. 

Bloggaren tycker sig ibland i allmänna diskussioner se hur gråzonerna, liknande det ovan nämnda fallet, missbrukas. Man definierar saker och ting olika, utan att komma överens. Sedan diskuterar man förbi varandra. 

Har tidigare lagt fram åsikten att diskussioner förvånansvärt sällan leder någon vart. Bultarna är alltför många. Det krävs en massa av diskussionsparterna för att det hela ska lyckas. Kunskap och fakta är viktiga. Ödmjukhet och respekt likaså. 

I skolan borde man säkert öva upp en vettig diskussionskunskap. Tyvärr blir det lite ensidigt. Kunskap betonas och predikas, men kommunikation i båda riktningarna är det si och så med. Inbesparingar och stora undervisningsgrupper gör det inte bättre. Bloggaren borde som lärare ha en åsikt om hur man kunde åtgärda saken, men jag vet inte. 

Vi kunde behöva nytänk! Nya metoder och procedurer. Bloggaren är på väg mot pensionen. Hoppas nya generationer av lärare lyckas tackla problemet. Kanske kan den nya lärarutbildningen i Helsingfors universitet bidra med någonting fräscht. Bloggaren hoppas!

Annonser