Bloggaren minns en kommentar av en kollega för länge sedan. Uttryckte min oro över hur vi människor far fram med miljön. Kollegan såg förvånat på mig och sade: ”Jamen, du är ju fysiker! Kan du verkligen vara intresserad av miljöfrågor??”. 

Visst är jag det och många andra fysiker med! Följer därför med debatten om miljöfrågor och miljöpoitik. Här hittar vi diverse konstigheter. Bland annst har internationella klimatpanelen IPCC lyckats blanda bort korten en hel del uppenbart ”politik i stället för vetenskap”- och ”jag tycker”-resonemang. Bloggaren inser att sådant är upprörande. Politik ska aldrig tillåtas styra vetenskap. Det ska inte heller religion göra. Vetenskapens autonomi ska vara stark, både i verkliga världen och i vårt tänkande. 

Nu har vi ändå lyckats navigera in i en sorts återvändsgränd, anser jag. Den globala medeltemperaturen stiger. Det gör också koldioxidhalten. Vad som förorsakar vad eller om det finns ytterligare faktorer som bidrar till båda, det ser ut att vara oklart. Ok! Men…

Det är så vi så skäl att utveckla alternativa energikällor, energisnål teknik osv. Varför det? Vi har ju klarat oss ”bra” hittills. Om farfar bodde i en liten röd stuga, eldade med ved och gick på utedass, borde det nog duga idag med hmpf hmpf.

Ett par argument för nytänkande har bloggaren. Det första är uppenbart, men framläggs sällan. Om vi kör på med fossila bränslen, tar råvaran småningom slut! Det hjälper inte att påpeka saker i stil med att vi nu och då gör nya fyndigheter som räcker 50 år till. Det är också otroligt svälviskt att klämma till med att frågan inte spelar någon roll ”eftersom jag då är under mullen”. Allting kretsar inte omkring egot. Vi är skyldiga att tänka på de kommande generationerna. Det andra argumentet är att vi gör annat med fossila råvaror än att utnyytja dem som bränsle. Vi tillverkar t.ex plaster, som vägrar brytas ned inom rimliga tidsperioder. Sedan flyter de omkring i haven och ställer till det.

Vi måste planera alternativ. Men det ställer också krav. På utbildning bl.a. Och sådant drar man ju in på. Det finns dagar då bloggaren känner en viss vanmakt! Men sjutton också. Man kämpar på. Och försöker övertyga de vaknare eleverna om att allting inte är ekonomi här i världen! Många av dem har fattat det! Bra!

Annonser