Skärmavbild 2017-03-24 kl. 17.53.05.png

Dags för årets konferensresa. Temat är STEM, dvs Science, Technology, Engineering and Math. Texas Instruments är arrangör. Företagets produkter, främst just nu på mjukvarusidan, är aktuella i Finland dessa dagar, då studentexamen ska övergå i digital form. I fysik, kemi och till slut också matematik, kommer bland annat TI-programvaror att användas.

Dessa konferenser är alltid högintressanta. Man lär sig många nya infallsvinklar på det dagliga jobbet. Dagens inledande föredrag var två till antalet.

Skärmavbild 2017-03-24 kl. 17.50.48.png

Dr Katja Maass från Freiburg berättade om trender inom matematikundervisningen i sin hemtrakt i Tyskland. Man ser ut att ha samma problem vi ibland upplever i Finland. Studenterna anser att de kommer att klara sig bra i livet utan att behärska matematik och naturvetenskap. Pojkar ser ut att ha det lättare för dessa ämnen än flickor. Föreläsaren förslog några lösningsmodeller, bland annat att knyta an skolmatematiken till den värld vi lever i. En sak som många lärare redan gör, enligt bloggarens erfarenhet. Men problem finns! Man får kämpa på och se hur det går.

Exempel på ”det praktiska” stod nästa inledare för. Dr Hans De Clerk, som startat företaget Byteflies, berättade om sin arbete. Företaget utvecklar sk. bärbar teknologi. Man drömmer om en framtid, där smarta klockor, glasögon, smycken och annat kan göra en massa saker. Bland annat finns en chans att göra medicinska framsteg, påpekades det. Föreläsaren nämnde som exempel att man idag går till läkaren när man insjuknat tillräckligt. Bärbar teknik kunde förhandsvarna om att problem kommer att uppstå. Den kan vidare följa med hur man mår i realtid. Läkaren har säkert intresse av den informationen. Patientens uppfattning om sin hälsa, kan ju möjligen vara en aning subjektiv ibland. Ett annat intressant exempel är smarta brillor, som kan läsa användarens ögonrörelser. Ögat ha en lite potentialskillnad mellan hornhinna och näthinna. Den kan mätas mes små elektroder på huden, under och ovanför ögat. Vad gör man med den informationen? Föreläsaren nämnde att brillorna upptäcker om man håller på att somna bakom ratten. Då kan de slå larm och väcka bäraren via t.ex. haptik (en teknik som går ut på att man känner signaler, t.ex. så att skalmarna vibrerar till). Man kan också varnas om blicken tas ifrån vägen för länge. De som glor på mobiltelefonen då de kör, kan få en hälsosam varning om diverse risker. Tekniken kräver ett hopkok av olika vetenskaper för att utvecklas. Man måste ha fysiker och teknologer som utvecklar det tekniska, medicinare och biologer som ser till att man mäter rätt saker och på rätt sätt, utvecklare och marknadsexperter osv. Användningen är en annan aspekt. Hälsovårdspersonal som via bärbara givare får reda på att någon inte mår bra, måste vid eventuella hembesök kunna tolka givarna och kanske kalibrera om dem för nästa måttperiod. STEM behövs. inte bara bland experterna, utan överlag.

Skärmavbild 2017-03-24 kl. 17.48.31.png

Sedan blev det dags för Workshops. Dr Ian Galloway från Storbritannien ledde diskussionerna i en grupp på ca 15 personer plus personal från TI. Övergripande temat var kanske hur en god provfråga, eller överlag en av lärarens till eleverna ställd fråga  ska svara funtad? Diskussionerna vällde av och an. Man talade om epistemologi (professorer i matematik och pedagogi satt med i gruppen), öppna och slutna frågor osv. Slutklämmen var kanske närmst den, att en bra fråga inte alltid ska ha ett specifikt svar – något man kanske slår upp i Wikipedia eller läroboken. Frågan kan bli mera värdefull om den startar en process. En diskussion eller ett längre sökande och sammanställande av fakta. Nu säger säkert mången lärare att de alltid ställer sådana ”kloka” frågor. Som fysiker måste jag ändå erkänna att så inte hela tiden är fallet. Ofta blir det så att man frågar vilken massa en isbit har, om de smälts av 5 liter vatten med temperaturen si och så. Att räkna svaret är visserligen en process, men i grunden en entydig sådan. Inte mycket att diskutera.

Sedan blev det smått intressant. Vi fysiker talar ofta om modeller. Vi har modeller av hur Jorden rör sig kring Solen, vilken ström som går genom en ledning när spänningen varieras osv. Diskussionsledare IG ansåg sig skönja två typer av modeller, naturvetenskapliga och matematiska. Ofta anser vi dem vara synonyma, menade han. Som exempel nämnde han Keplers lagar. Johannes Kepler var en matematiker som sammanställde Tycho Brahes astronomiska observationer till en matematisk teori om hur Mars rör sig kring Solen. Senare kom Isaac Newton med i bilden och gav en viss grad av förklaring till varför rörelsen ser ut som den gör. En matematisk modell övergick i en fysikalisk. Ett motsatt exempel är Faradays modell med elektriska fältlinjer. Ingen matematik att tala om där. Bara en fyndig tanke. Sedan kom James Clerk Maxwell och sker ner sina berömda ekvation. Fysiken blev till matematik.

Diskussionen rullade på igen. Kontentan var kanske att en skarp gränsdragning mellan matematik och naturvetenskap inte alltid är en vettig idé. Kreativt samarbete kan föra saker och ting framåt. Sedan må modellen kallas vad man vill. Intressant tanke i alla fall.

Nu blir det rundvandring. Arrangörerna och en del av deltagarna har ställt upp montrar. Samtidigt får man lite kvällsmat. God stämning brukar det vara. Trevliga diskussioner om ditt och datt. Med tonvikt på STEM förstås. Livet är härligt!

 

Annonser