Skärmavbild 2017-03-31 kl. 10.15.02.png

Under konferensen Sharing Inspiration i Bryssel, 24-26/3 i år, 2017, fick bloggaren vara med om mycket intressant. En av de stora frågorna som behandlades, var hur ett bra STEM-problem kunde vara funtad. Problemet kan sedan sättas in i ett prov eller besvaras under en lektion.

STEM? Det  står för Science, Engineering, Technology and Math. Ute i vida världen är det ett känt begrepp. Man har, precis som här hemma, oroat sig för att unga allt mer väljer bort matematik och naturvetenskap från sina studier. Idag anser tydligen mången ung att man klarar sig bra utan dessa ämnen. Säkert kan man göra det, men mången dörr stängs onekligen för den som väljer så. Dessutom skadar en vid allmänbildning aldrig. Både matematik och kunskaper i ett par naturvetenskaper är en viktig pusselbit i en sådan bildning!

Tillbaka till rubriken. Hur ska en hygglig STEM-fråga se ut? Bloggaren jobbade i en grupp med 5 andra lärare. Tyskland, Australien, Skottland, Turkiet och Finland var representerade. Vi talade engelska. Dessutom satt tre andra grupper med lärare från olika länder med i salen. Vi hade ett bord där kollegerna kommunicerade på tyska och ett där franska och portugisiska var modersmålen.

Vi lyckades i stort sett komma fram till följande om en bra STEM-fråga (åtminstone några av kriterierna borde gälla):

  • den ska inte vara trivial
  • den ska gärna väcka diskussion
  • den ska gärna gå över ”ämnesgränser”
  • den behöver inte nödvändigtvis ha ett exakt svar
  • den kan gärna omfatta både ett svar (matematik och naturvetenskap) och möjliga ”förbättringar” (teknologi och ingenjörskonst)

Vad är en trivial fråga? I princip en sådan man kan besvara efter en kort beräkning eller att ha använt webben/uppslagsboken. Typ: Vilken var Helsingfors befolkningsmängd i början av år 2015? Kan vara en viktig fråga, men då i ett begränsat sammanhang.

Bilden ovan har bloggaren placerat in ett fysikprov. Ett modernt sådant, där studenterna skriver provet digitalt, med läroböcker (digitala) och anteckningar till hands. Dessutom har de en möjlighet att använda webben. Och – detta bör nämnas – kommunicera med varandra, om de vill det. Det enda stränga kriteriet var att man satt vid sitt eget bord och jobbade tyst. Traditionella klickvisa babbelgrupparbeten skulle antagligen ha stört kompisar i den ca 25 personer stora gruppen. Vilken var då frågan?

Ungefär följande:

Bilden (ovan) visar temperaturen i ett kylskåp (typ Upo Jääkarhu). Två termometrar kopplade till en dator-mätutrustning, följer med temperaturutvecklingen under en viss tid. Vad kan du avläsa ur bilden?

Frågan är öppen och kan ”ge poäng” för flera goda förslag. Några sådana:

  • den ena termometern ligger antagligen upp i skåpet och den andra mera (stämmer). Varmare luft söker sig uppåt + motivering.
  • Systemets kompressor är tydligen inställd på start vid ca 7 grader Celsius (varför?). Då den övre termometern når den gränsen vid drygt 50 minuter, börjar temperaturen sjunka.
  • Vid ca 105 minuter sker någonting (fysikläraren blir hungrig och tar mat ur skåpet). Temperaturen stiger.
  • Temperaturen sjunker inte alls så snabbt man skulle tro efter dörr-incidenten. Om man öppnar dörren, kommer kompressorn att starta betydligt tidigare nästa gång.

 

Man kan fortsätta! Kanske kunde man komma med en uppskattning om hur ofta och hur länge kompressorn jobbar. Om man vet kompressorn effekt (webben?) kan man uppskatta vad skåpets energiförbrukning kostar (webben igen kanske?). Man kan spekulera om varför skåpet kör i det temperturintevall det gör (biologi) och annat.

Är det här en bra STEM-fråga? Bloggaren påstår att den är en bra kandidat åtminstone.

Ett exempel vi diskuterade i gruppen, hängde ihop med ett fotografi:

Skärmavbild 2017-03-31 kl. 10.55.38.png

Bilden är plåtad genom ett flygplans fönster. Fotografen har riktat objektivet mot den snabbt roterande propellern. Nu kunde man igen ställ sig frågan vad man kan läsa ut ur bilden. En ledtråd är att en digital kamera använts. En sådan sveper över bildfältet radvis i horisontell eller vertikal riktning, beroende på hur man håller kameran. Här kan man också spekulera! Hur många är propellervingarna? Hur snabbt roterar propellern? Vilken är kamerans slutarhastighet osv.

STEM-frågor är intressanta och roliga. Det var givande att höra en massa kollegers åsikter och idéer. Sådant utvecklar det egna tänkandet.

Kommer bloggaren hädanefter bara att jobba med STEM-frågor i en digital miljö?

NEJ!!

Det finns en risk för att den som inte läst så här långt tror det! Vi har i samhället en tidvis hätsk debatt om digitaliseringen i skolan. Det finns en hel del i kritiken mot nutidens trender som stämmer. Men ibland slår kritiken över. Visst ska vi tänka i nya banor och använda nya arbetsmetoder där det lämpar sig. Bloggaren har aldrig ens tänkt sig något annat. Men traditionella metoder och arbetssätt ska förstås hänga kvar där de fungerar.

Finns det problem med STEM-frågor? Visst! De två ovan nämnda exemplen går till exempel inte att besvaras snabbt. I ett prov med begränsad tid (typiskt 3 h i bloggarens fall), ryms kanske en eller två riktiga STEM-frågor med, men ska man få en viss bredd på frågandet, blir man tvungen att låta en del ”trivialt” finnas med.

Ökar STEM-frågor intresset för ämnena i bokstavskombinationen? Bloggaren tror det. Visst är det inspirerande att se sina kunskaper i ett praktiskt sammanhang. Det känns bra att urskilja mönster, hitta förklaringar, kunna resonera både kvantitativt och kvalitativt osv.

Slutligen nämndes det att en del lärare i anglosaxiska länder protesterade. Man ville tala om STEAM. Då skulle A stått för Arts, i vid mening humaniora alltså. Nja säger bloggaren. Arts är givetvis viktigt, men om man blandar ihop allting i en enda stor sillsallad, är vi tillbaka vid startlinjen. Undrar om inte Arts kunde göra någon av eget typ av paket i stället. Samarbete är viktigt, men det är också vissa gränsdragningar. Det här tangerar ryktena om att Finland ska avskaffa alla läroämnen inom undervisningen? Måste vara en Trump-sanning säger bloggaren. Ämnesövergripande arbete är ok, men det är också ämnesgränser. Man lär sig inte effektivt fysik genom att se på en tavla av Rembrandt, gå på teater eller läsa Proust. Kanske däremot om man besvarar en välplanerad STEM-fråga???

 

Annonser