Bloggaren vet inte, men man kan ju spekulera en aning.

En populärvetenskaplig författare, Eugenia Cheng, uttalar sig i sin bok ”Beyond Infinity” ungefär så här: (bloggarens fria översättning”)

”Det knepiga med matematik är att då man lärt sig någonting, känns det lätt och tråkigt. Det man inte lärt sig känns väldigt svårt och krävande”.

Gränsen mellan det man kan och det man borde/vill/förväntas lära sig är alltså svår att klämma framåt en bit till! Så är det säkert. Har upplevt känslan många gånger. Också i mitt eget ämne, fysik. Ändå ställer jag mig frågan om det här är typiskt för just matematik? Gäller inte samma sak i engelska eller historia? Efter att ha funderat på saken, tycker jag att det finns vissa skillnader!

Om man är intresserad av någonting, lär man sig ofta nytt av bara farten. Både i skolan och senare i vuxenlivet. Gillar man Frankrike och fransk kultur, lär man sig nytt genom att läsa en franskspråkig roman eller se på en fransk film. Historia kan fastna i hjärnan via dokumentärprogram och artiklar i olika media. Man lever i kulturen och växelverkar med den. Är det inte så med matematik? Inte nödvändigtvis. Om man i ett tidigt skede utestänger allt vad matematik heter, slutar denna växelverkan att fungera. Och de kunskaper man har förtvinar!

Bloggaren har fått höra att det sårar matematiklärare om någon har åsikter om ämnet i fråga. Har bland annat uppmanats att inte blogga om matematik! Men nu är det ju så, att jag i min egen undervisning i fysik, använder en hel del matematik. Som en del av fysikens språk. Det ger mig professionella rätten till att blogga och fundera! Dessutom är skolan en öppen institution.  Vem som helst har rätt till åsikter. Jag hör dem minsann om mitt eget ämne också. Speciellt på högskolehåll stöter man ibland på utsagor som ”de lär ju sig ingenting i gymnasiet nuförtiden”. Irriterande och kränkande – ja! Men måste bemötas och behandlas. Borde kanske vara försiktig så att lärare i grundskolan inte uppfattar mig som en elak jäkel med mycket att påstå. Men åsikter har jag förstås. De senaste dagarna har man kunnat läsa nyheter om det här. Hur vitsorden i olika grundskolor inte avspeglar vad eleverna egentligen kan t.ex. Vitsordssättningen varierar! Grundskolan har ju inte ett slutprov i olika ämnen i stil med gymnasiets studentexamen. Vad göra? Vet inte! Kanske införa någon sorts central kontroll? Eller?

Så har vi okunskap om vad matematiken är och vad den inte är. Har vid många tillfällen fått frågan om man verkligen kan använda matematiken till någonting! Detta under lektioner i fysik. ”Funkar liksom matta här?” heter det. Konstigt! Minns ett annat intressant exempel. I en insändare i Hbl berättade en person att hen bara löser sudokun med bokstäver i stället för siffror. Då är det ju inte matematik! Som om matematik bara skulle vara någon sorts aritmetik!

Matematiken är ju inte i sig en tillämpad vetenskap. Men för många av oss blir matematiken intressant när den kan användas till någonting. Och vi använder den ofta utan att egentligen vara medvetna om det. Inte bara när vi planerar vår budget, utan också t.ex. när vi funderar på vilken väg vi skall köra till jobbet, så att trafiken löper, när vi planerar vår semester, när vi väljer vilken butik vi handlar i osv. Det är inte alltid fråga om en specifik numerisk process. Ofta är det någon sorts logiskt-kvantitativt resonemang i stället. Man väger mentalt fördelar med nackdelar och söker en modell. En matematisk eller fysikalisk sådan. Skillnaden ska inte vara så stor.

Kan man köra på denna linje i skolan? Man gör det i t.ex. fysik och kemi. Möjligen i biologi och samhällslära? Men i matematik? Ett praktiskt problem är att stoffet är vidlyftigt och tiden knapp! Men ändå? Många unga väljer bort ämnet matematik så mycket det bara går. Vilket är oerhört  trist.

Bloggaren vet inte, men tar sig rätten att fundera! På webben hittar man en hel del motsvarande människor som funderar. Många av dem matematiker no less! Gå till exempel in på Flipboard, sök Math Education och kolla antalet systemkritiker inom undervisningen. Ytterst intressant.

Annonser