Det här är ett känsligt ämne, men bloggaren vill ta fram det ändå. Vilken roll ska gymnastiken och idrottsundervisningen spela i dagens skola?

När det hela fungerar är den delen av skolundervisningen BRA. Många unga idag rör för lite på sig, vilket för det mesta skylls på datorer, speciellt av individer som anser sig veta! (Många av dem sysslar varken med datorer eller någon form av idrott!)

Skolgymnastiken kan motverka ”soffpotatis-syndromet”, men…

I stället för att argumentera, länkar jag till ett annat blogginlägg:

Om skolidrotten i bloggen ”Det är baksidan som räknas”

I inlägget diskuteras skillnaden mellan gymnastik- och idrottsundervisningen i högstadiet respektive gymnasiet. Det är främst grundskoleundervisningen som får sig en känga. Detta stämmer bra överens med bloggarens egna skolminnen. Idrotten var ett mycket mörkt kapitel under de yngre skolåren. Man kunde nästan tala om statsunderstödd pennalism. I gymnasiet fungerade det hela bättre.

Vad bör ingå i läroplanerna? Jag minns den tid min egen dotter gick i skola. Man skulle bland annat skaffa dyrbar utrustning av typ skidor med tillbehör och skridskor. Sedan användes dessa under någon enstaka lektion, när det råkade finnas lite vitt på marken! När jag som förälder ifrågasatte denna verksamhet, möttes jag av aggressiv kritik från både lärarna och en del föräldrar (inte alla dock). Jag frågar mig fortfarande om det är viktigt för en Hforsbo att kunna skida till jobbet???

Däremot är det bra om alla medborgare lär sig simma!

I gymnasieskolan tror jag att studeranden idag får prova på olika idrotter på ett vettigt sätt. Då kan deras naturliga intresse väckas för den form av idrott som lämpar sig för var och en! Helt OK.

När det gäller undervisningen i grundskolan, finns det säkert saker och ting att fundera på!