Nu ser det ut att ljusna. Lärarutbildning på svenska i Helsingfors universitet alltså. Utan inblandning av Åbo akademi dessutom. Bloggaren känner sig försiktigt optimistisk! Det blir säkert bra. 

Har själv varit ämnestuderande, med huvudämnet fysik, i HU. Blev i något skede tvungen att avlägga den pedagogiska biten i Vasa under Åa:s regi. Visserligen börjar det vara en tid sedan, men institutioner i monopolställning, tenderar utvecklas långsamt. Tycker mig ha rätten att tycka lite!

Det jag nu tänker skriva om, är ett oerhört känsligt kapitel. Det kan tänkas göra någon förbannad, men samtidigt är det en väldigt viktig fråga. Det gäller landets finlandssvenska ungdom. Vi går alltså rakt på sak.

I mitt dagliga arbete bakom katedern i fyssalabben, finns det vissa saker som förvånar. Det finns t.ex. elever som gått nio år i grundskola, utan att överlag lära sig någon matematik! Andra ämnen vill jag inte uttala mig om. Vet inte hur det är där. Matematikproblemen kan vara drastiska. Att bena ut ekvationen för en enkel linje, kan vara en oerhört mödosam uppgift. Det konstiga är att eleverna i fråga i övrigt är vakna och företagsamma. Dessutom har de vitsord som 8 eller 9 i matematik på avgångsbetyget i grundskolan. Variationen från skola till skola är visserligen stor. Vad är det fråga om? Nå, det brukar ta sig. Dessa elever klarar skivan, men de får lägga på extra kol för att ta igen!

Vanligen skäller man på lata elever som bara gör X. Detta X varierar från år till år. Nu klagar vuxna på sociala media och spel, för en tid sedan var det TV och video, dansbanor, dåligt umgänge och annat. 

Hur skulle det vara att ifrågaställa undervisningsmetoderna? Bloggaren vill inte beskylla någon. Klasslärarna i grundskolan står inför en smått övermänsklig uppgift. De förväntas ”kunna allt”. Bloggaren själv skulle absolut inte klara av sådant! Statistiskt måste något ämne bli lidande. Man har berättat för mig att man vid Pedagogiska fakulteten inte på långa tider haft någon student med matematikspecialisering vid klasslärarutbildningen! Kan det här vara en bidragande orsak till problemen därute? Med matematiksvårigheter och ovilja som följd? Bloggaren tycker att vi måste våga ställa frågan!

På finskspråkiga sidan är kravnivån hög för inträde vid en lärarutbildning. Har för mig att man kommer in betydligt lättare i PF. Får se vad som händer vid HU.

Generellt anser bloggaren att saker och ting kunde optimeras om en aning. Mera ämnesspecialisering och mindre plufspedagogik. Visserligen behövs pedagogiken, men då ska undervisningen underställas höga krav. HU ser ut att göra det! 

Nu ska vi inte skylla allt på klasslärarna. Har själv flera gånger blivit flyförbannad när universitetslärare påstår att undervisningen i gymnasiet är dålig!! Visst finns det massor som borde rättas på alla nivåer (inklusive uni). Men problem finns. Tidsbrist t.ex. Försök själv förklara vad elektromagnetisk inuktion är på 2-4 timmar! Övriga resurser! Med de stora grupper vi har idag, känns det lite som om vi bultade in kunskaper med våld. Metoden är inte nödvändigtvis den bästa för alla i mängden. Ibland blir det att slå in skruvar med hammare så att säga. Men också här måste vi vara så vuxna att vi vågar lufta problemen.

Här var några tankar i frågan. Nu ska vi se vad som händer!